Vi anlitade Frasses fulflytt (ja, de heter faktiskt så) för att flytta lite grejor på jobbet. Det är ett gäng grabbar som har gjort politisk korrekthet till sin marknadsidé och det är ganska ’ballt’ (stockholmska för något som är häftigt) att de är så konsekventa med detta att t o m bokningsavgiften skulle betalas som en donation till Kvinnofridsjouren – vilket verkligen var något som fick dem att stiga i anseende inför mina ögon. Jag betalade den bokningsavgiften pronto och när flytten var klar så bjöd de mig på en ”fulöl” – som jag inte kunde avnjuta eftersom jag körde bil den dagen, så ölen står kvar på mitt kontor samt en minst sagt anarkistisk flyer med visst ironiskt drogliberalt innehåll. Så, jo, jag är nog mer pk än jag trott – jag omfamnade idéen och rekommenderar dem varmt. De kör omkring i mörkbruna lastbilar med regnbågsflaggan stripad på kanterna och det fick mig att tänka på vad det där LGBTQ egentligen står för.

Lesbiska och Gay är väl inget konstigt, sen kommer väl bisexuella och transexuella, men det är det där sista som jag har funderat extra mycket på. Queer. Queer betyder ju egentligen ”kantig” eller ”annorlunda”. Det är här min enda invändning mot LGBTQ finns.

Jag har skrivit om detta förr, och för vissa är det kontroversiellt, men jag finner det märkligt att människor har sånt behov att sätta etiketter på sig själva, omdefiniera det odefinierbara och mer eller mindre tvinga omgivningen att spela med i denna identitetskarusell.

När ska det vara nog att vi är människor och inte identifiera oss som svarta, vita eller latinos (som de gör främst i USA) eller kanske som homo- bi- eller heterosexuella? Eller låta ens funktionshinder definiera en – och då skulle jag alltså vara en s k aspie. Det kontroversiella i detta är att jag totalt motsätter mig cirkusen kring s k nollbinära – människor som hävdar att de inte har ett definierat kön.

Varför ska vi definiera oss efter kön? Vi föds till ett kön och sedan är det faktiskt upp till oss själva vad vi gör med det. Du kan fylla din könsidentitet med vad du vill – du har fortfarande värde som människa och rätt att respekteras som en sådan. Ett tredje kön finns inte, det är ett konstruerat begrepp för människor som lider av en identitetsproblematik.

Du är inte ditt kön. Du är inte din religion. Du är inte ditt eventuella funktionshinder. Du är inte din sexualitet. Du är människa och det bör räcka – resten ska du kunna fylla med ett innehåll som definierar dig som en unik människa och huruvida du föddes som kvinna eller man är egentligen inte särskilt viktigt. Identiteten måste gå djupare än så och innehålla så mycket mer saker än så.

Jag menar inte att vara respektlös mot alla de människor som lider av denna identitetsproblematik. Jag menar bara att de borde kunna identifiera sig på en annan nivå – eller byta kön om det nu känns mer naturligt, omfamna sin sexualitet om det känns som det rätta att göra, närma sig sin religion – eller sin brist på densamma och uttrycka sina politiska åsikter. Inget av dessa egenskaper definierar dig. Inget av det- ensamt, är du. Du är du och du duger precis som du är och du ska inte behöva bli förolämpad för att människor använder manliga eller kvinnliga attribut när de kommunicerar om eller med dig.

Det är därför jag finner det sorgligt när unga människor kräver att omgivningen accepterar dem som ett tredje kön, för i det här fallet är just besattheten vid könet problemet som vi behöver komma ifrån. Vi kan inte komma ifrån det biologiska faktumet att vi föddes med ett kön. Lika lite som vi kan komma ifrån faktumet att vi föddes som människor. Oavsett hur mycket eller lite som vi känner oss som sådana. Faktumet består.

Lev ditt liv och låt det definiera dig som den du är och sluta denna besatthet vid kön, sexualitet, religiös hemvist, funktionsvariation eller politisk åskådning. Detta är i alla fall min åsikt om de här människorna som bara måste definiera sig så begränsande. Åter igen, jag förespråkar inga pogromer här – leva och låta leva är mer min devis, men jag finner det beklämmande att människor blir så besatta av saker som egentligen är en sådan liten del av vilka vi är och vilka vi kan bli.

Du duger som du är. Glöm inte bort att du är ett unikum oavsett om du föddes som kvinna, man eller känner dig som ett odefinierat mitt-emellan.