En gång för länge, länge sedan fanns det en äldre klockare, han var i femtioårsåldern, i Svalöv som ”fattade tycke” för en femtonårig flicka som han hade till uppgift att läsa läxor med. Dessa två var min mormors morfars far och mor. Men mellan raderna av historien hur dessa två blev gifta – han var alltså en bit över femtio och hon knappt femton år, ligger misstanken om övergrepp och hur flickans familj tvingade gubben att gifta sig med flickan han gjort med barn.
Den här mannen, var namn var Johannes Hartelius, var av allt att döma ingen sympatisk människa alls. Mycket i källorna pekar på att han var en riktig hustyrann och att han därtill i egenskap av s k sakförare, dvs en sorts amatörjurist, skaffade sig en massa fiender i Hishult och dess omgivningar där familjen flyttat – för i Svalöv blev de inte kvar.
Under åren så rymde samtliga av parets söner utom den yngsta som ännu inte var gammal nog, hemifrån och hamnade till slut i den framväxande järnvägsnäringen. En av dem var min mormors morfar Valfrid Hartelius. Han slutade sina dagar som överkonduktör i Kalmar och jag har faktiskt sett honom skymta förbi i journalfilmer där han öppnar tågdörrar åt kungaparet (Gustav V och Victoria) när de varit i trakterna.
Valfrid blev gammal. Han avled bara veckor innan sin hundraårsdag 1945. Han levde alltså länge nog för att träffa min mamma.
Men hans far, Johannes, dog inte fridfullt i sin säng. Hans fiender hade försökt komma åt honom under lång tid, bland annat genom att försöka att bränna ned hans hus – där ju också hans hustru och unga son som inget ont gjort, funnits. Mordbränderna lyckades inte, men däremot lyckades de en dag få tag på honom på byn en dag i slutet av oktober 1865 och jagade honom ut på ett fält utanför byn där de slog ihjäl honom med en besmanvåg. Jag har inte lyckats hitta rättegångspapprena kring mordet, men sanning att säga var det nog ingen som saknade honom. Änkan bröt upp från byn och flyttade till en egen stuga i södra Småland med den yngste sonen.
Någon gång ska jag se om jag hittar de där rättegångsdokumenten och se hur det gick för mördarna, dödsstraff fanns ju fortfarande i straffskalan vid denna tid.