Jag levererade bröd på julaftonsmorgonen och sedan kunde jag ställa in bagarbilen i garaget, hämta ut min egen och bege mig ut för att göra de sista kompletteringarna inför julen. Jag åkte till ICA Toftanäs och hängde på låset där. Det var behagligt tyst. Ingen hade kommit på idén att sätta på det fruktade julbandet där räven raskar över isen (eller, som jag hört folk sjunga på största allvar ”räven överraskar grisen”), en smekversion av stilla natt eller whammageddon (dvs Whams ”Last Christmas”). Det var tyst i högtalarna och endast surret av lysrör och andra morgontidiga kunder kunde höras. Här i Sverige spelar vi inte Slades klassiker ”Merry Christmas Everybody” särskilt ofta, men i Storbritannien har den nära nog samma status som ”Last Christmas” och man fäster sig särskilt vid Noddy Holders avgrundsvrål ”It’s Christmaaaaas” (runt 3:10 i videon nedan) som en sorts officiell bekräftelse på att nu är det jul och dags att slå sig till ro med kalkoner, plumpudding och andra underligheter som de sätter i sig till jul för att uppnå samma matkoma som vi åstadkommer med skinka, sill och gravad lax.
Under min promenad i gångarna på ICA Maxi, i hopp om att hitta billig gravad lax (som är min favoritmat på julbordet) kunde jag konstatera att den absolut vanligast förekommande varan längst med min väg var choklad i olika former. Jag gillar choklad och har stundom brustit i karaktären och köpt mig det. Men nu har jag nyligen fått tillsägelse från diabetessköterskan angående mitt långtidssocker så det blir en strid mellan den där djävulen som sitter på vänster axel och ängeln som sitter på den högra.
Mmmm… en Alladdinask hade inte varit dumt… tänker jag, och sen petar ängeln mig på axeln med sin harpa och säger: ” Företaget som äger Marabou har fortfarande verksamhet i Ryssland, köp inte deras produkter. Dessutom så ska du inte….”
”´Jaja, jag vet”, säger jag och passerar stapeln med chokladaskar bara för att snart hitta en ny som djävulen på min vänstra axel säger:
”Det är inte så mycket i en sån här. Tänk vad gott det hade varit att..”
Men blir avbruten av ängeln som frammanar bilder av åderförkalkning, amputerade lemmar och plötslig död. ”Thomas! tänk på ditt blodsocker!”
”Jag tänker på det hela tiden”, muttrar jag. ”…och det är inga vackra tankar”.
Så egentligen bör jag inte sätta i mig kolhydrater i någon form, men om jag undviker rent socker så kanske jag kan unna mig den där dagliga smörgåsen, potatis till maten ibland, ris ibland och så den där blandningen av linser, matvete, pärlcouscous och bulgur jag älskar att ha i sallad.
Men jag ska inte gnälla. Jag har försatt mig i den här situationen helt själv. Under gymnasietiden blev jag beroende av Coca Cola och sedan drack jag litervis av det fram till den punkt, ungefär tjugofem år senare, då jag diagnosticerades med diabetes 2 och en kronisk tarmsjukdom som jag är övertygad är resultatet av denna oerhörda mängd av diverse syror som Coca Cola innehåller.
Jag åt inte särskilt mycket godis på den tiden, för mitt sockerbehov tillfredställdes av mitt Colaintag. Men sen, när jag slutade med Cola så skrek min kropp efter socker, och det gör den fortfarande. Särskilt när jag går förbi de där varustaplarna med godis i någon form eller Cola som jag fortfarande över tio år efter jag slutat att dricka det, kan längta efter.
Jag köpte ingen choklad och inget godis. Lite mer lax och sill blev det. Vi svenskar kan inte fira en högtid utan inlagd sill. Skinkan kan jag både ha och mista, men sill och lax måste jag ha. Så idag blir det ett smörgåsbord av köttbullar, rödbetssallad, brunkål, lite ojämna skivor skinka jag fick tag på billigt, samt lax och sill. Imorgon fortsätter jag med en förrätt av sill och sedan revbensspjäll – inte den färdigmarinerade, för det smakar unken wettextrasa, utan en enkel marinad jag gjort själv utan skumma kryddor. Sen ligger jag i koma tills mellandagarna då jag förväntas jobba igen. Något julpynt, Kalle Anka, gran eller annat som hör julen till finns inte här. Det är en i det avseendet julfri zon.
I mitt hus är alla fönster upplysta av julstjärnor eller adventsstakar utom mitt och något till. De andra kanske är Jehovas vittnen, vilka är de enda som jag kan komma på inte firar jul, för t o m icke-kristna trosbekännare firar ju den sekulära julen och ger presenter till sina barn, äter gott och umgås.
Jag sitter ensam, långt bort från min familj. Men det gör inte så mycket. Jag uppskattar ledigheten, lugnet och håller mig borta från radio och TV just den här tiden.
Ha en riktigt bra jul!
Hälsar
Thomas